Sten mot sten: En hjärtattack

Med bedjande blick ser jag dig i ögonen
Jag försöker läsa din pupiller, följa kartan in till ditt inre
Jag vill veta vad du tänker på, jag vill veta vad du känner för mig.
Runt dig finns det en mur av hård betong och metall.
En mur som ingen har lyckats riva eller rubba.
Jag räknar dina hjärtslag
Ett, två, fyra, fem, sju
Du hoppar över rutinen, skippar några slag
för du vill inte vara som de vanliga i denna värld.
Födelsemärkena på din rygg formas till stjärnor under mina fingrar
Stjärnfallen återkommer konstant på din kropp, i din kropp.
Din trygga andning skänker lugn och harmoni
åt min tankar och åt mitt nystanhjärta.
Ett enda virrvarr av trådar, färgade röda av kärleken till dig
Min hand i din hand passar som två sedan länge separerade pusselbitar
Som magneter dras de till varandra och vi fastnar i ett grepp vi inte tänker ta oss ur.
Snälla, låt det här aldrig ta slut.